Lars Winnerbäck — Ett slags liv tekst piosenki i tłumaczenie
Strona zawiera teksty i polskie tłumaczenie piosenki "Ett slags liv", wykonawca: Lars Winnerbäck.
Tekst piosenki
Jag har aldrig drömt om diamanter
Jag har aldrig drömt om guld
Jag har drömt för att få vila en stund
Från ärenden och skuld
Från en kall och blåsig vinter
Från ett inarbetat mönster
Jag är ingenstans på väg här
Men det lyser i ditt fönster
På varsin sida samma säng
På varsin sida jorden
Här rullar bilder från en undergångsfilm
Och jag har svårt att finna orden
Ser du stenarna som rullar här
Det blir aldrig mer som förr
Det här är sista gången jag
Vänder om och ringer på din dörr
För tradarna som ger sig ut på vägarna
Eller båtarna som lämnar sin hamn
Jag kommer aldrig sluta höra
Hur dom ropar mitt namn
Ta vind, ge dig av, här finns en famn
Och ett slags liv
Hör du sångerna och ropen
Det är ungarna på gården
Dom säger att allvaret är över
För den här gången
Det var en hare där i snåren
Häll upp mer av det röda
Och säg att du vill ha mig
Jag är lite rädd
Att andra män ska komma hit och ta dig
Och jag är rädd att du mår bra nu
Att allt det onda har gått över
Jag är rädd att jag står kvar på samma punkt
Utan nåt som jag behöver
Gav jag upp det allra dyraste
Lite grann får man försaka
Jag var bara rädd att
Himlen skulle hämta mig tillbaka
Medan tradarna ger sig ut på vägarna
Eller båtarna lämnar sin hamn
Jag kommer aldrig sluta höra
Hur dom ropar mitt namn
Ta vind, ge dig av, här finns en famn
Och ett slags liv
Tłumaczenie tekstu piosenki
Nigdy nie marzyłem o diamentach,
Nigdy nie marzyłem o złocie.
Chciałem trochę odpocząć.
Od zleceń i długów
Zimne i wietrzne zimy
Ze względu na inkrustowany wzór.
Nigdzie się nie wybieram.,
Ale w Twoim oknie
Po bokach świeci to samo łóżko,
Po bokach ziemi,
Tutaj toczą się zdjęcia z filmu o Zagładzie.
I trudno mi znaleźć słowa.
Czy widzisz, jak skały toczą się tutaj,
Nigdy nie będzie tak jak kiedyś?
To ostatni raz, kiedy
Odwracam się i wołam Twoje drzwi.
Dla kupców, którzy wyruszyli w drogę,
Lub łodzi opuszczających swój port,
Nigdy nie przestanę słyszeć,
Jak mnie nazywają,
Weź wiatr, Wynoś się stąd, zjedz uściski
I jeden.
Słyszysz Pieśni i krzyki,
Czy to dzieci na podwórku?
Mówić,
Tym razem powaga się skończyła.
Był zając w zaroślach,
Nalej trochę czerwonego.
I powiedz, że mnie chcesz.
Trochę się boję.,
Że inni przyjdą po ciebie.,
I obawiam się, że nic Ci nie jest.,
Kiedy zło minęło.
Obawiam się, że nadal jestem w tym samym miejscu.,
Bez wszystkiego, czego potrzebuję.
Zrezygnowałem z najdroższych rzeczy.
Musisz się trochę poddać.
Po prostu bałem się, że
Niebo sprowadzi mnie z powrotem,
Podczas gdy kupcy wyruszą w drogę
Lub łodzie opuszczą swój port,
Nigdy nie przestanę słyszeć,
Jak mnie nazywają,
Weź wiatr, Wynoś się stąd, zjedz uściski
I jeden.